ANTIKEN
|
|
DELTA |
|
 |
| |
|
|
|
|
 |
|
Delta (grekiska d??ta délta ) ( versal: ? , gemen: d ) är den fjärde bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 4. Delta motsvarar D, d i det latinska alfabetet och ? , ? i det kyrilliska.
|
|
Versalt liksom gement delta används inom matematiken för att beteckna skillnad eller förändring.
Den gemena bokstaven delta (d) används inom kemin för att ange polaritet hos en molekyl. |
| |
|
|
|
|
Dido
|
|
Dotter till kung Belus av Tyre vars bror Pygmalion dödade hennes make Sichaeus. Dido flydde då till Nordafrika med sitt folk, och köpte land från den infödda kungen Iarbus.
I detta land grundade hon Karthago där hon blev drottning, men hon tog sitt liv då kung Iarbus hotade henne med krig om hon inte gifte sig med honom.
Death of Dido
av Peter Paul Rubens, 1640 |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
Av Sacchi Andrea, 1600-talet
Den förkrossade Dido begick självmord. Till sist möttes de igen då Aeneas besökte underjorden, men hon vägrade att tala med honom. |
|
Enligt en annan version förälskade hon sig i den trojanske prinsen Aeneas vars skepp förlist utanför Karthagos kust efter att ha flytt sin brandskattade stad.
Senare lämnade han henne för att åka till Italien, där han blev det romerska rikets grundare.
Dido och Aeneas, detalj från Aeneas fontän
|
| |
|
|
|
|
Dionysos
Hera
|
|
Dionysos mor var människokvinnan Semele och hans far var Zeus, gudarnas konung. Därför var han precis som Herakles en halvgud. Zeus hustru Hera fick höra talas om kärleksaffären då Semele blivit gravid. Avundsjuk och rasande förvandlade hon sig till en gammal kvinna och besökte Semele. Hera berättade att den man som föreställde Semeles make egentligen var Zeus. Semele kunde först inte tro på detta, men efter mycket tjatande från den gamla gumman frågade hon till slut sin man. Han bad henne att inte prata mer om det, men det gjorde bara Semele än mer upprörd. Till slut krävde hon att få se Zeus som han egentligen var, och han gick med på det. Men ingen dödlig kan se gudarnas kung i sin fulla kraft utan att dö och Semele föll genast död till marken.
Dionysosbarnet av Giovanni Bellini |
|
Men Zeus räddade den ofödde Dionysos och sydde in honom i sitt ena lår. Några månader senare plockade Zeus ut sin son. Zeus gav pojken till nymferna i landet Nysa, eftersom han visste att Hera skulle försöka göra honom illa. Eftersom Dionysos burits av bägge sina föräldrar som foster kallas han ibland ”den dubbelfödde”. |
| |
|
|
|
|
|
|
När Dionysos vuxit upp till en ung man upptäckte han hur man gjorde vin. Han började snart älska både drycken och kulturen kring den. Vid det här laget hade Hera upptäckt Dionysos och såg till att han tappade förståndet. Ett tag drev han galen omkring i ödemarken, tills titanen Rhea hittade honom och botade honom.
Dionysos begav sig sedan ut på en vandring jorden runt. Där lärde han ut hur man bäst uppskattar vinet och hur man själv kan odla vindruvor. Han fick vänner överallt och en kult började bildas kring Dionysos och hans fester.
Under ett av sina äventyr blev han infångad av sjömän, som trodde att han var en prins. De hade tänkt sälja honom som slav, men deras kapten Acoetes sa nej.
Dionysos förvandlade sig till ett lejon och lyckades också släppa lös en björn på skeppet. De som försökte fly och hoppade överbord förvandlades till delfiner. Endast Acoetes blev skonad. 
Dionysos återkomst, en mosaik
Senare i livet lyckades Dionysos hämta tillbaka sin döda mor från dödsriket. Han hjälpte också gudarna i deras kamp mot giganterna. |
|
Grekisk staty av Dionysos från 400 f Kr.
När smidesguden Hefaistos hade fängslat Hera i en förtrollad tron var det Dionysos som ordnade upp saker och ting. Han söp Hefaistos full med sitt vin, band honom på en åsna och tog upp honom till Olympen. Som tack för detta blev Dionysos upptagen i gudarnas skara.
Men Dionysos fortsatte att helst hålla till på jorden. Där ordnade han våldsamma fester med vin och vilda danser. Satyrerna var alltid med på de här festerna och de blev hans trogna följeslagare. Det fanns också kvinnor i gudens följe, som kallades menader. De festade minst lika hårt som satyrerna! Många var rädda för Dionysos och hans vilda följe.
Kung Lycurgus av Trakien lät fånga in och fängsla menaderna. Dionysos själv flydde till sin adoptivmamma Thetys. Hon sände en trolldom mot Lycurgus som gjorde honom galen. Kungen dödade av misstag sin egen son och blev senare själv dödad av sitt eget folk. 
|
| |
|
|
|
|
Dione
|
|
 |
|
Dione var i grekisk mytologi dotter till Uranos och Gaia
Uranos
(eller deras son Oceanos och Tethys, en av de tolv titanerna).
Oceanos
|
| |
|
|
|
|
Zeus. Romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f. Kr. |
|
Hon blev med Zeus moder till kärleksgudinnan Afrodite, som också ibland kallas Dionaia eller Dione.
I Dodona, den urgamla orakelorten i Epirus, dyrkades Dione såsom Zeus hustru i stället för Hera/Juno, med vilken hon ofta framställes såsom identisk.
Namnet Dione har samma ursprung som det romerska Juno.
Dodona, Zeus´ äldsta kultplats i Epiros. Där fanns ett berömt orakel vars svar hämtades från suset i kronan av en helig ek. |
|
Dodona, Zeuz´kultplats |
| |
|
|
|
|
ANTIKEN
|
|
 |
|
 |
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|