P K D
Polycystic kidney disease
LÄNKAR
Polycystisk njursjukdom är en ärftlig njursjukdom som har hittats hos bland annat perser och exotic. Feline polycystisk njursjukdom (PKD) har rapporterats sporadiskt i litteraturen sedan 1967, men egentliga studier av den här renala sjukdomen började inte förrän 1990.
En affekterad sex år gammal perserhona remitterades till Ohio State University's undervisningssjukhus, med förstorade njurar och symptom på njursvikt. Hon diagnostiserades som PKD. Avkomma till denna hona användes för att grunda en flock, och starta forskning av sjukdomen.
Eftersom PKD är resultatet av en autosomal dominant gen, så är sjukdomen relativt lätt att upptäcka och eliminera. Alla avelsdjur behöver genomgå DNA-test, för att se om de bär på genen för PKD. En del uppfödare låter också ultraljudsundersöka sina avelskatter, för att fastställa eventuell förekomst av cystor. Med enbart ultraljudsundersökning kan man inte eliminera PKD!!!
Det snabbaste sättet att eliminera problemet är att kastrera affekterade/positiva avelsdjur. Även de som inte ska gå i avel men är fertila bör kastreras, eftersom parning kan ske utan att man kan förhindra det.
En PKD-negativ katt är även genetiskt PKD-fri! Det betyder att man inte behöver DNA-testa avkommor till redan DNA-testade negativa katter.
Vad gör man då med de uppfödare som struntar i om deras avelskatter har PKD?
Vi har erfarenhet av uppfödare som tycker att det inte spelar någon roll om en av föräldrakatterna är PKD-positiva. De menar att någon eller några av kullens ungar får PKD, men det får man leva med. Att katten i fråga inte kommer att må bra och särkerligen dö en för tidig och smärtsam död, är inget som bekymrar dessa uppfödare.
I Djurskyddslagen står det, att man inte får avla på defekta djur. PKD är inte bara en defekt, utan en ärftlig, dödlig defekt. Ändå har ingen uppfödare blivit fälld för avel med PKD-positiva katter i Sverige. I Norge är man betydligt strängare i detta, och vi hoppas att Sverige ska följa efter.
Och att SVERAK ska vara en ledare i kampen mot PKD-avel!
Hur vanligt är det med PKD hos katter?
Vi vet att perser och exotic är drabbade, men vi vet också att till exempel brittiskt korthår, siames, birma hör till de raser som man hittat PKD hos. Det kan bero på att de är inblandade i avel av särskilda typer inom perser. Det kan också bero på att alla raser mer eller mindre har detta problem.
Tyvärr är PKD vanligt internationellt. När vi köpte katt från Italien, berättade de att det främsta säljargumentet är PKD-fri uppfödning. Ändå räknar forskarna med att EN AV TRE PERSERUPPFÖDNINGAR HAR PKD-POSITIVA KATTER I AVEL.
Forskning, information, lagstiftning (uppgradering av redan existerande lagar), kontroll och ansvar från kattföreningar är nödvändigt för att stoppa denna plågsamma sjukdom.
